Produktserie: Pappersnörderi

Det kanske viktigaste att
känna till om papper, är dess fiberriktning.

Papper består av långsmala fibrer, som ligger parallellt längs med varandra och
gör att ett ark går lättare att böja och vika längs med fiberriktningen (svårare
emot). Det kan vara fibrer från t ex bomull, björk eller tall - cellulosafibrer.
Cellulosafibrer är långsmala växtfibrer och stadiga längs med sin längd, liksom
vassrören i en havsvik.

Fiberriktningen påverkar
hur du kan vika pappret, hur bra du kan sy eller häfta, och även hur styvt ett
papper är - även om det är ovikt. Om du gör ett visitkort med fiberriktningen
längs med långsidan, kommer det kännas betydligt mer styvt än om
fiberriktningen ligger längs med kortsidan.

Om du har häftat en bok med fiberriktning som inte går längs bokens rygg, har
du använt ”fel” fiberriktning, och det kommer påverka blädderbarheten. Boken
kommer inte gå att öppna lika lätt som om fiberriktningen låg längs ryggen. Häftningen
i ryggen kan även gå sönder lättare, oavsett om boken är limmad, sydd eller häftad
på annat sätt. Du bör alltså alltid ha fiberriktningen längs med ryggen, när du
tillverkar en bok eller ett häfte.

När papper tillverkas,
rusar pappersmassan fram i långsmala banor i hög hastighet. Det är därför
pappersfibrerna formerar sig parallellt, åt samma håll. Fiberriktningen uppstår
i det första stadiet i pappersmaskinen, kallat virapartiet.

Ett papper som i stället är tillverkat för hand, har ingen tydlig
fiberriktning, då det liksom har vaggats fram, i stället för att passera ”motorvägen”
i pappersmaskinen.

Du kan enkelt ta reda på
ett arks fiberriktning, genom att hålla det mot en bordsyta, böja det mjukt
mellan din öppna handflata och bordsytan. Längs med den riktning som arket
enklast går att böja, går fiberriktningen.

Fiberriktningen anges
liksom i matematiken i bas x höjd. Om du tänker dig pappersrullen som kommer ut
ur pappersmaskinen, så är den korta sidan basen, och höjden den långa sidan.
Fiberriktningen går från basen, längs den långa sidan.

Om ett pappersark anges med formatet 45x64cm, så går fiberriktningen längs
sidan som är 64cm långt. Anges formatet i stället 64x45cm, går fiberriktningen
längs med sidan som är 45cm.

Fiberriktning kan även
anges som stående eller liggande.

Ett A4 med stående fiberriktning, har fiberriktning längs långsidan, 210x297mm.
Ett A4 med liggande fiberriktning har fiberriktning längs kortsidan, 297x210mm.

De A4 som säljs i ordinarie kontorssortiment, har stående fiberriktning, då ett
A4 med stående fiberriktning är styvare än ett A4 med liggande fiberriktning.

Ytvikt anger vikt per yta; hur många gram 1 kvm papper väger.

Ett papper med 100 g ytvikt har vikten 100g/kvm och brukar vanligtvis förkortas
med 100g.

Det system vi oftast mäter papper i; A-formatet, är snillrikt uppbyggt efter metersystemet. En A0 är lika stort som 1 kvm. A0 har måtten 841x1189 mm = 1 kvm.

På en A0 går det 16 st A4. Därför kan du enkelt räkna ut vikten på ett A4 om du vet vilken ytvikt ett papper har. Ett papper med 100g ytvikt väger 100/16 = 6,25g.

Behöver du i stället veta vilken ytvikt ett papper har, kan du väga ett ark A4 och utifrån vikten räkna ut ytvikten. Exempelvis om vikten av ett A4 är 6,25g - multiplicerar du det med 16 och får ytvikten; 6,25x16 = 100g ytvikt.

Ett vanligt kopieringspapper har 80g ytvikt.

Vi hör ibland uttrycket gramvikt användas, och pappersnörden inom oss får då små rysningar längs ryggraden… Att säga gramvikt är ungefär samma sak som att säga meterhastighet, i stället för hastighet i kilometer.

Bulk anger hur poröst eller kompakt ett papper är. Det används för att ange hur tjockt ett papper är i förhållande till dess ytvikt.

Bulk är enkelt uttryckt motsatsen till densitet. Ju högre bulk ett papper har, desto lättare är det per
yta. Ju högre bulk, desto mer luft innehåller pappret.

Bulk mäts i tjocklek/ytvikt. Ex tjocklek 130 µm/ytvikt 100 g/kvm = bulk 1,3.

Ett papper med så att säga fluffiga fibrer, har högre bulk än ett papper som är tätt packat. Ett papper med trähaltiga fibrer har t ex högre bulk än ett papper som är träfritt.
Du kan tänka dig skillnaden mellan bomull och bly. Om ett papper är tillverkat
av bomull, har det högre bulk än om det vore tillverkat av bly. Det tillverkas
i och för sig inte papper av bly… Men detsamma gäller skillnaden mellan ett
obestruket papper som inte är glättat, utan matt och mer poröst - jämfört med
ett obestruket papper som är glättat. Ett obestruket papper har även oftast
högre bulk än ett bestruket papper i samma ytvikt – då bestrykningsmaterialet
väger mer än pappersmassan.

Ett tidningspapper är i regel tillverkad av trähaltigt papper, och har därför hög bulk. Detta för att få så bra opacitet som möjligt med så låg vikt som möjligt, exempelvis för att
minimera både pappers- och fraktkostnaderna. En dagstidning behöver inte ha
lika lång hållbarhet som andra trycksaker. Det är viktigare att den är lätt än
att pappret gulnar.

Opacitet anger ett pappers ogenomskinlighet.
Ett papper med en låg opacitet är mer genomskinligt. Ett papper med hög
opacitet är mer ogenomskinligt. Transparent ritpapper har ovanligt låg opacitet
och är nästan helt genomskinligt.

Ett trähaltigt papper har en större ljusspridande förmåga. Därför har det högre opacitet än ett träfritt papper med samma ytvikt.

Vid tryckning förändras opaciteten, vilket kallas tryckopacitet. Tryckfärgen, särskilt oljan tränger in i pappret och gör pappret mer genomskinligt. Har man dubbelsidigt tryck blir
tryckopaciteten extra hög, särskilt vid låga ytvikter.

Det är bra att redan vid formgivningen tänka på tryckopacitet, och vid dubbelsidigt tryck om möjligt lägga bild mot bild samt textyta mot textyta, så att det skapas ett så kallat
register.

Ytråhet är ett mått på hur ojämn ytan är.

När du väljer vilken ytråhet du vill att ditt papper ska ha, väljer du dels vilken papperskänsla du vill ha, dels tryckbarhet.

Ett pappers ytråhet påverkar den taktila känsla du får av pappret i din hand.
Vill du ha mycket ”papperskänsla”, väljer du ett papper med mer ytråhet.

Ytråheten påverkar även tryckets skärpa. Ju slätare ett papper är, desto skarpare tryck.

Ytråhet påverkas av om pappret är obestruket, bestruket, glättat eller matt. Det mäts med Bendtsen (ml/min) eller PPS (µm).

Men ärligt talat används Bendtsens mått så gott som aldrig. I stället pratar vi oftast om papper med mycket eller lite papperskänsla, hur våra sinnen påverkas av det taktila. Ger pappret känslan av äggskal, sammet eller silke?

Mått ytråhet:
Obestruket papper 100-400 ml/min (5-7 µm)
Bestruket matt papper 30-150 ml/min (3-4,5 µm)
Bestruket glättat papper 5-30 ml/min (0,8-2,5 µm)

Vid tryck på papper, påverkas tryckets skärpa av hur slät ytan är.

För att få ett så slätt papper som möjligt, kan det exempelvis behandlas med bestrykning. Du får ett bestruket papper, då du vid tillverkning lägger på ett ytskikt som består av en blandning av krita och lera.
Ett obestruket papper är ett papper utan bestrykning.

Ett obestruket papper kan vara mer eller mindre matt eller glättat, beroende av hur ytan har behandlats mekaniskt. Detsamma gäller bestruket papper, det kan ha en yta som är matt, silk eller gloss.
Ett bestruket papper är mediumbestruket, högbestruket, eller av konsttryckskvalitet. Hos den senaste har mest bestrykningssmet tillförts, och ytan är extra slät.

När du väljer mellan bestruket och obestruket papper, väljer du delvis mellan tryckbarhet och papperskänsla.
Scandia 2000 är en favorit bland obestruket papper. Galerie Art ett populärt bestruket
pappersval.

En broschyr för bilar är ofta tryckt på ett högglansigt bestruket papper, för att få största möjliga sting i bilden. Detsamma kan gälla en konstbok där konstverken behöver återges med största möjliga exakthet. Men en konstbok kan även vara tryckt på bestruket papper med matt eller silk yta, för att papperskänslan påverkar dina sinnen och läsningen av boken. En konstbok kan även tryckas på obestruket papper, för att få största möjliga papperskänsla. Vid tryck av en konstbok med både text och bild, kan högbestruket papper väljas för bilderna, och obestruket för texten – då läsbarheten blir bättre om pappret är mindre glansigt.
Ett tryckeri med rätt erfarenhet kan få till ett bra tryck även på obestruket papper.

Vill du trycka en ”platta”; en stor färgyta, kommer trycket bli jämnare ju slätare ytan av pappret är. Papprets formering och vithet påverkar även den tryckta ytan samt bildens kontrast.

För att uppnå ett ”perfekt” tryck, önskas största möjliga kontrast och skärpa. Om svärtan i
trycket är djupare, och papprets vithet är högre, har du fått högre kontrast och därmed mer sting i din bild.

Papprets vithet påverkar å andra sidan också läsbarheten och känslan. Ett klassiskt ”bokpapper” är gultonat, då det är lättare för ögat att läsa när kontrasten är mildare. Ljuset reflekteras mindre och ögat tröttas inte lika snabbt.

Ett naturvitt eller gultonat papper kan ge ett mjukare uttryck. Det kan även vara tydligare att du gjort ett medvetet pappersval, även om din mottagare inte är pappersnörd.

En del papper bleks inte alls vid tillverkningen, medan andra både bleks och innehåller nyanseringsfärg och pigment för att höja vitheten. Obestruket träfritt papper är vitast, medan bestrykningssmeten ger pappret en viss grå eller naturvit ton. Trähaltigt papper har gulaktig ton som gulnar än mer med tid och ljus. Returpapper kan vara helt obearbetat och gulna snabbt, såsom kvistpapper - eller blekt såsom Xerox Recycled.

Ett vanligt kontorspapper innehåller ofta optiska vitmedel. Detta för att ge högre kontrast i trycket. Pappret uppfattas som mycket vitt när det egentligen är blåaktigt, med hjälp av optisk synvilla.
Vi har valt att lägga upp ett lyxigare sortiment av kontorspapper, där du slipper den blåaktiga tonen. Kika gärna i vårt sortiment av Scandia Smooth, vit eller naturvit.

Arkivbeständigt papper har bäst egenskaper för förvaring under många hundra år och uppfyller Riksarkivets krav på arkivbeständigt papper.
Svenska myndigheter, advokatbyråer är exempel på verksamheter som ofta använder denna typ av papper. Men även du som privatperson kan vilja trycka/skriva dina viktiga dokument på arkivbeständigt papper.

De viktigaste kraven är att pappret ska vara:

• Syrafritt
• Tillverkat av bomull, lin, hampa (och bara en mindre mängd träfiber)
• Ofärgat
• 80g ytvikt eller mer
• Rivstarkt
• Vikbart minst 150 gånger i samma veck utan att spricka
• I A-serieformat

Åldringsbeständigt papper kan, vid rätt förvaring, klara flera hundra år utan att åldras nämnvärt.
För att ett papper ska få kallas åldringsbeständigt ställs bland annat krav på att pappret skall ha:

• Hög rivstyrka
• Vara neutrallimmat med ett pH-värde på minst 7
• Lågt innehåll av oxiderbara ämnen
• Innehåll av till exempel kalciumkarbonat för att neutralisera surhet som bildas då papper åldras